17/7-19 - Lögner om Gröna Lund

Blunda, men bara om du inte kör bil eller cyklar. Om så är fallet så borde du ändå inte sitta och läsa den här smörjan. Koncentrera dig på att transportera köttklumpen du kallar för din kropp till den destination dit du är på väg. Don't read smutsblogg and ride your bike folks. 

Sitter du i en solstol i Spanien eller hemma i pissregns-Sverige så råder jag dig att blunda nu. Eller ja… det blir ju svårt att läsa detta om du blundar. Hur fan ska vi lösa detta? Man föreställer sig ju saker och målar bilder i sitt huvud så mycket bättre när man blundar. Testa att trycka i ett par lurar och dra på någon sån där jävla mindfulness, regnskogs eller havsbrusljudslåt på spotify. Men akta dig för spåren som har en påtänd skåning som säger åt dig att du ska slappna av i skinkorna och känna energin pulsera i dina örsnibbar. Upplever att dessa spår oftare upprör och frustrerar snarare än att lugna ner och skänka harmoni och kontroll över mitt liv. 

Tillbaka till det jag hade för avsikt att pladdra på om. Tänk dig att du en dag vaknar upp på ett nytt jobb. Du har blivit tv-producent. Ditt ansvar är inte bara att styra upp och planera vilket material som ska spelas in. Du ska även filma eller fota allt själv. Du är nämligen även kameraman på bolaget. Glömde jag säga att du även är inköpare och chaufför åt dig själv? Ditt uppdrag är att producera ett nytt avsnitt av din reality-serie varje dag. Klippning och redigering står du givetvis för själv även det. När du är klar med allt detta så klockar du in på ditt andra jobb som pr-ansvarig. Du ska göra reklam för din serie, boka möten och sen gå på mötena. Reklamen ska givetvis synas på alla dina sociala medier och även mötena ska dokumenteras på dessa platser. Känns det stressigt? Synd. Du har ju alltid drömt om att få bli influencer. 

Många ungdomar drömmer liksom om det här yrket. Är det för att dem ser sina idoler på tidigare nämnda sociala medier sitta i mysbyxor och göra reklam för någon jävla hudkräm gjord på avokado och vårtsvinstalg. Må så vara. Det är slitigt att vara influencer. Förutom när man får 200 lakan för att lägga upp en bild på instagram när man smörjer in ansiktet med vårtsvinstalgs-body lotion. Nja inte ens då är det tufft. Jag hade gjort värre grejer för 200 tusen. Jag hade nog smörjt ansiktet med oraffinerat vårtsvinstalg för under tusingen. 

Många gånger så känns det som att unga idag siktar högre än någonsin. Samtidigt ska man nå sina mål med så små medel möjliga. Många saknar både drivkraft och kunskap om hur man ska nå sina mål. 

Jag har en gång testat på det där och det är back breaking. Samtidigt som det var väldigt kul så skulle jag aldrig utsätta mig för samma sak igen. Lite som att åka frittfall på Grönan. En gång, aldrig igen. (Jag har aldrig åkt frittfall då jag är den största fegisen norr om Stockholm.) 

En av mina längst pågående lögner är alltså att jag har sagt att jag satt mig i en stol som åker jättehögt upp i luften och sen ner igen. Om någon frågar om man åkt frittfall så finns det liksom inga andra alternativ. Är man över 10 år gammal, är från Stockholm och har haft en helt okej-ish uppväxt så ska man ha åkt frittfall minst en gång bara för att kunna sägs att man gjort det. Får man frågan ställd till sig om man satt sig i satans tron för att åka på en expressfärd rakt ner i helvetestratten (fast typ 300 kilometer upp i luften) för att sedan svara nej kommer folk genast att tro att jag har ett bombbälte på mig och att jag när som helst kommer slita av mig kalsongerna och börja dansa tango med min egen skugga. Det håller liksom inte. 

Du kan öppna ögonen igen och dra skåningen ur örat. Han har tjatat klart om att du ska andas genom stjärten och spänna magmusklerna. 

Min poäng med detta är inte att jag är en patologisk lögnare som ljuger om vilka karuseller jag åkt. Den är snarare att vissa saker är svårare än vad det ser ut och är ibland inte värt det. Vissa gånger är det precis som det ser ut och det är ju svinkul. Men oftast inte. Sen att jag hyser agg mot människor som i princip föddes med en telefonen tejpad för varje öga och allt vad det innebär är en annan femma. Det tar vi en annan gång. Jag planerar liksom att försöka göra någonting åt saken. Hjärntvätt by iPhone alltså. 

Må väl så länge så hörs vi kanske aldrig igen.

Mvh, Smuts.